(Antecknat av Tina Strömberg vid samtal med Chenge under bussresa från Arusha till Tabora den 3 november 2022)
Kibreli är swahili och betyder punktskriftsspråket.
Kontoret finns utanför Arusha, på missionsområdet Habari Galum. Kontoret har tre rum totalt, med kontor, produktion av eget material och förvaring av punktskriftsböcker. Fyra personer är anställda på tre tjänster.
Följande personer är anställda: Margreth, änka till grundaren Yusufu. Kjengje, redaktör och headhunted 1997. Paul, tidigare nästintill blind och gått på Shule ya Furaha men ser idag efter operationer, är pastor. Grace, koordinator sedan augusti. De anställda har olika titlar och huvudansvar men jobbar som ett nära team tillsammans.
Arbetet är uppdelat på två olika delar. Den ena delen är Kibreli, evangeliserande och servar med utlåning av Bibeln och bibelundervisning samt ger ut ett magasin. Det är denna del som Syskonbandet och KABB stöder. Andra som bidrar är Pingstkyrkan i närheten och ibland privatpersoner. Den andra delen av arbetet de utför är helt sponsrat av den Finska staten och får därför inte innehålla den evangeliserande biten. Denna del erbjuder undervisning i punktskrift och läsande, hjälper barn att gå i skola bla genom att ge dem skoluniformer. För några år sedan var projektet utvidgat att även ge kurs i antreprinörskap.
Kibrelis verksamhetsdelar:
Brevkorrespondans. Medlemmar som har frågor och bekymmer av olika slag skriver till Kibreli som svarar med rådgivning efter att ha pratat sig fram inom teamet vilka råd som ska ges. De som hör av sig har hört om Kebrili, kan ha hänvisats dit från myndigheterna som har register över alla med synnedsättning i landet. Några hör också av sig via telefon.
Bibelbibliotek i punktskrift. Man kan låna hela lådor av bibeln eller smådelar som kan postas i kuvert. Det är gratis att skicka punktskrift.
Bibelundervisning. Det är ofta svårt för punktskriftsläsare att gå i bibeskola. Kibreli har undervisningsmaterial att sända och erbjuder utbildning brevledes. Undervisningen innehåller 5 nivåer inkluderande olika antal lektioner. Första nivån tex är grundläggande om kristen tro och kan göras av grundskolebarn. Femte nivån är avancerad. Fullföljer man alla nivåerna i fullt tempo tar det två år och efter godkända test får man ett certifikat på att ha gått kursen. Ca 100 personer tillkommer varje år och ca 70 brukar fullfölja kursen varje år.
Magasin. Varannan månad ger Kebreli ut ett magasin, nyhetsbrev, som sänds till alla som önskar finnas på listan. Nyhetsbrevet innehåller sådant som aktuell information, hälsningar prenumeranter emellan och kontaktannonser. En blandning av både seriös och lättsam läsning som uppskattas. Ca 400 personer har tidigare brukat prenumerera men antalet har ninskat de senaste åren och är nu runt 200. Anledningen till minskat intresse är allmängiltigt, att många inte längre vill läsa utskick av dessa slag.
Materialutskrift. Förutom brev och magasin skriver de för Kibrelis räkning ibland ut informationsblad så som hälsoinformation. För det sociala projektet skriver de ibland ut sådant som rör undervisningen inom projektet. Just nu är dock punktutskrivaren trasig och kostar ca 1000.000 TSH (ca 5000 SEK) att reparera vilket de inte har pengar till. Istället skriver Paul för hand på perkinsmaskin.
Uppskattningsvis tjänar Kibrali ca 800 personer med synnedsättning i Tanzania varje år. Det finns ca 9 miljoner synskadade i landet, myndigheten har register. Tanzania har 61 miljoner invånare.
Finansiering utöver ovan nämnda donationer får de främst genom uthyrning av ett rum/lägenhet till finsk missionär. Oro för framtida intäkt då denna missionär snart förväntas lämna Tanzania, kanske redan om ett år, och det är inte givet att hitta någon ny som vill hyra på samma villkor. De hyr även ut brudklänningar och klänningar till brudnäbbar, ett initiativ sedan många år från Finland, men klänningarna är nu gamla och omoderna. De gör reklam bland de kristna i trakten som ofta hyr just hos dem. Ibland har de haft möjlighet att också hyra ut en bil och sina kontorslokaler för tillfälliga sammanträden. Den stadiga intäkten på att uthyra ett rum är 13 milj TSH och budgets kostnader för Kebrilidelen är nästa år beräknad till 23 milj TSH, av SB + KABB hoppas de få 3,5 milj TSH och de gör förfrågan till Habari-kyrkan på 6 milj men fick i år 3 milj.
——-
Komplettering efter Tanzaniaresan:
Chenge, Paul och Margreth från Kibreli kontoret var tillsammans med oss under vistelsen i Tabora och konferensen med TCAB – Tanzania Christian Association for the Blind, samt vid högtidliga 60-årsfirandet av Shule ya Furaha – Glädjens skola. Många i TCAB har genom åren haft kontakt med Kibreli. Ofta är det dit de vänder sig efter att ha gått ut grundskolan i Tabora, Shule ya Furaha, och tex kommer på att de behöver och önskar hjälpmedel så som vit käpp vilket Kibreli ibland kan ha till hands att låna ut eller skänka. Somligt av det den svenska och norska resegruppen nu hade med sig av olika hjälpmedel lämnades nu därför hos Kibreli i Arusha medan annat överlämnades till TCAB och Shule ya Furaha i Tabora.
TCAB har sitt kontor på Shule ya Furaha. De har inga anställda utan de som sköter arbetet gör det ideellt och en av de som främst finns på plats är sekreterare Mariam. Andra i spetsen är ordförande Amos och generalsekreterare Samuel. Föreningen har numera en tomt utanför Tabora där de avser bygga ett center och bland annat erbjuda hantverks- och yrkesutbildningar, även ge datakunskap för synskadade. Stora visioner och entusiasm finns men pengar saknas.
Föreningen TCAB har 400 medlemmar. Den bildades formellt som en nationell förening 2009, vid konferens där också grupp från Syskonbandet deltog. Något av det främsta de gör, som medlemmar önskar, är att skapa mötesplatser för att komma samman och uppmuntras av varandra några gånger om året. På vissa håll finns lokala grupper som möts ofta. På konferensen 4-6 november 2022 deltog, förutom vår resegrupp, 60 personer från olika håll i landet, drygt hälften synskadade och resten deras hjälpande resesällskap. Förutom program med mycket sång, dans och glädje, information, medverkan i två kyrkor på orten, så var de personliga mötena mycket givande. Bland konferensdeltagare träffade vi kvinnan som är doktor på universitetet i Dar es Salam, själv blind, med engagemang för inkludering av personer med funktionsnedsättning i samhälle och skolor. Några i gruppen gjorde hembesök hos blind man som genom Kibrelis entreprenörskurs lyckats starta upp och driva ett hönseri på sin gård som ökat familjens försörjningsmöjligheter. Andra i vår grupp var hema hos Mariam och hennes familj som stolt visade upp sitt hem vilket i vissa avseenden i våra ögon var mycket enkelt i standard men ett hus som de tagit banklån för att bygga. Både hon och mannen, båda blinda sedan sjukdom som spädbarn, är lärare och efter sin arbetsdag går hon dagligen till TCAB:s kontor. Flera av de vi träffade sjunger eller predikar ibland i kyrkor och så mycket som möjligt försöker föreningen komma som grupp till kyrkor i strävan att påverka attityderna mot personer med synnedsättning då denna fortfarande på de flesta håll är mycket hård och förminskande. De båda kyrkor vi besökte tycks vara undantag, eller kanske kyrkor i Tabora överlag då blinda personer varit del av samhället där sedan länge genom Shule ya Furaha. En person att också nämna är inte minst Ibrahim Suleman som är rektor sedan länge för Shule ya Furaha, koordinator för Kibreli KECB och av medlemmarna i TCAB ses han som en far för dem. Hans engagemang kommer från att han stod sin farfar nära som var blind och han har bla studerat mänskliga rättigheter och vill påverka samhället i rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Efter hemkomst från Tanzaniaresan har kontakt hållits med såväl kontoret i Tabora som Arusha samt Ibrahim. Ibland kommer dagliga rapporter från Kibreli genom Paul, om antalet undervisningsmaterial som han skrivit och skickats ut just den dagen eller veckan och hur många lådor med tryckta bibeldelar som de än en gång hämtat ut på postkontor. Just Bibeln och viss annan kristen litteratur på punktskrift får de nämligen tryckt gratis och skickat från Kalifornien, USA. Efter att ha träffats och besökt kontoren på plats är både kontakten en enklare och förståelsen bättre för den information som ges. Inblicken har blivit fördjupad och en annan. Följdfrågor på rapporter kan nu enklare ställas vid behov och visshet finns om att de har god administration och ordning. Tydligt blev också att det stöd som kommer från oss inte på något sätt rinner ut i sanden eller är meningslös, nej tvärtom så tas bidraget omhand på klokast vis och genererar verklig betydelse för många på såväl praktisk som andlig och själslig väg.